fredag 16 november 2012

Drevet går mot SD

Jag bryr mig egentligen inte så mycket om vad som händer med SD, vare sig internt eller externt, men det har varit mycket intressant att följa utvecklingen och medias beskrivning av eller snarare deltagande i jakten på ett visst parti och några av deltagarna i detta parti.

För det första har både Ekeroth och Almqvist med sitt omogna uppträdande visat att de är klart olämpliga som riksdagsledamöter. Beslutet om att avgå från sina uppgifter respektive ta en time-out är helt i sin ordning tycker jag, men de borde också ta sitt ansvar och frånsäga sig sina riksdagsplatser.

Men… det är så typiskt att i en sådan här situation dyker den ene efter den andre upp från det politiska och mediala etablissemanget och förfasar sig, ivrigt påhejade av sina V- och MP-vänner inom journalistkåren. De har verkligen gått i spinn nu och är mer eller mindre exalterade allihop. Är det inte Lena Sundström så är det Mehmet Kaplan, Soran Ismail eller Expo-gänget för att bara nämna några. Självklart har också Kawa Zolfagary fått vara med igen och beklagat sig. Det är ju han som var en av Pär Ströms värsta mobbare och som bland annat ligger bakom FB-gruppen ”Vita kränkta män”. Kolla titeln en gång till. Är inte detta rasism och misandri? Tänk sedan i tvärtom-termer ”Mörka kränkta kvinnor”. Hade han då varit en av medias kelgrisar? Nix, han hade såkert blivit åtalad för hets mot folkgrupp och blivit totalt utfryst överallt.

Medias vinklingar och val av intervjupersoner är ett alltid lika fascinerande ämne. 

4 kommentarer:

  1. Men drevet mot Juholt var väl minst lika intensivt, och på svagare grunder, eller?

    SvaraRadera
  2. Absolut, drevet mot Juholt var i många stycken värre, eftersom det var så välorganiserat och utdraget. Dessutom har många kommit undan med betydligt värre förseelser utan att ha blivit utsatta på liknande sätt.

    Men vi vet ju alla att kvinnor drabbas alltid värst i sådana här sammanhang, det finns det ju hela bibliotek av forskning som visar. Fråga bara Gudrun, hon vet...

    SvaraRadera
  3. Juholt kritiserades för sin mustasch av "fd" kommunisten Ylva Johansson... Tänk er själva vad reaktionen hade blivit om någon toppolitiker kritiserat Ylva Johansson för hennes bröst...

    "- När Håkan Juholt valdes till partiordförande så stod man ­viftade med mustascher. Jag fick en obehaglig känsla av det. Mustaschen är en manlighetssymbol. Det är viktigt det här med symboler också i vårt eget parti, sade Ylva Johansson."

    http://www.expressen.se/nyheter/ylva-johanssons-kritik-mot-hakan-juholts-mustasch/

    Tänk om manliga politiker sagt att de får obehagskänslor av att kvinnorna går runt och gungar med brösten. Brösten är en kvinnlighetssymbol och att det är viktigt med symboler!

    SvaraRadera
  4. Ja Toklandet, det är väl helt enkelt så att i vissa dominerande kretsar står manliga symboler för något negativt och bakåtsträvande, medan kvinnliga symboler står för det positiva och framtidstro. Trist för unga killar att växa upp i en sådan miljö.

    SvaraRadera